Regler för snörasskydd: Vad gäller för tak med snö och is?

Regler för snörasskydd kan vara svåra att förstå eftersom flera regelverk styr olika delar av ansvaret. Boverkets byggregler anger när skydd mot fallande snö och is ska finnas. Ordningslagen reglerar fastighetsägarens löpande ansvar för snö och is som kan falla ner och orsaka skada. Standarden SS 831335:2026 beskriver krav, provning och dimensionering av snörasskydd.

Här samlar vi reglerna och förklarar vad de innebär för villaägare, bostadsrättsföreningar och fastighetsförvaltare.

NevoSens arbetar med fastighetsägare och driftsansvariga som behöver veta mer än att ett snörasskydd finns på taket. För större fastigheter är det också viktigt att förstå hur mycket snö och is som faktiskt belastar takkonstruktionen.

Vad säger reglerna om snörasskydd?

Vid entréer till byggnader ska det finnas skyddsanordningar mot fallande is och snö när byggnadens utformning innebär en särskild risk för personskada.

Sedan den 1 juli 2025 finns kraven i Boverkets föreskrifter BFS 2024:9 om säkerhet vid användning av byggnader. De äldre reglerna i BBR, avsnitt 8:2434, gäller inte längre som det aktuella regelverket från och med den 1 juli 2026.

Grundprincipen är densamma: personer ska skyddas mot snö och is som kan falla från taket. Bedömningen är samtidigt tydligare riskbaserad än tidigare. Faktorer som fasadhöjd, taklutning, takets utformning och friktionen i takmaterialet påverkar risken.

En brantare taklutning och ett takmaterial där snön lätt kan börja glida kan exempelvis skapa en större risk ovanför en entré. Även en lägre byggnad kan därför behöva skydd om takets utformning innebär en särskild risk.

Gäller reglerna för ett befintligt hus?

Inte automatiskt. Byggreglerna gäller framför allt när en byggnad uppförs eller ändras. De innebär inte i sig att ägaren måste montera snörasskydd på ett befintligt hus som står oförändrat.

Om taket byts eller byggnaden ändras kan kraven däremot bli aktuella för den del som berörs av ändringen.

Ett takbyte är därför ett naturligt tillfälle att se över taksäkerheten och kontrollera att snörasskydd och infästningar dimensioneras och monteras korrekt.

Det finns samtidigt ett annat ansvar som gäller oberoende av när huset byggdes. Det handlar om snö och is som redan ligger på taket.

Ordningslagen: fastighetsägarens löpande ansvar

Ordningslagen 3 kap. 3 § reglerar ansvaret för snö och is som kan rasa ner och skada personer eller egendom på offentlig plats.

Sådan snö och is ska avlägsnas utan oskäligt dröjsmål. Ansvaret ligger på ägaren eller den som annars ansvarar för byggnaden.

Det är viktigt att skilja detta ansvar från själva kravet på snörasskydd.

En avspärrning eller varningsskylt kan vara en tillfällig säkerhetsåtgärd medan snö eller is tas bort. Den ersätter inte skyldigheten att hantera den faktiska risken.

Ett snörasskydd befriar inte heller fastighetsägaren från ansvar. Skyddet minskar risken för att snö och is rasar ner, men det tar inte bort ansvaret för snö och is som fortfarande kan utgöra en fara.

Var ska snörasskyddet placeras?

Snörasskydd placeras normalt så nära takfoten som infästningen och takkonstruktionen tillåter. Skyddet ska särskilt finnas ovanför entréer, portar och gångstråk där människor rör sig. Men en enda rad vid takfoten räcker inte alltid.

På långa eller branta takfall kan snörasskyddet längst ner belastas av hela snömängden ovanför. Belastningen kan då bli större än vad skyddet eller infästningen är dimensionerad för.

Fler rader längre upp på taket kan dela upp snömassan och minska belastningen på varje enskild rad.

Det är därför viktigt att inte bara fråga om ett tak har snörasskydd. Man behöver också bedöma hur skyddet är dimensionerat, var det är placerat och hur lasten överförs till takkonstruktionen.

Plåttak och tegeltak ger olika förutsättningar

Takmaterialet påverkar hur snön rör sig. Plåttak har generellt lägre friktion än betong- och tegelpannor. Snön kan därför börja röra sig snabbare på ett plåttak, vilket kan ge hög belastning på snörasskyddet även vid relativt måttlig taklutning.

På falsade plåttak kan konsoler klämmas fast direkt i falsen. Det minskar behovet av att göra nya hål i takytan.

På korrugerade plåttak och bandtäckning används andra typer av infästningar. Där är tätning och korrekt infästning i bärande material viktigt för att undvika läckage och säkerställa att skyddet klarar belastningen.

Snöns vikt är också viktig. Blötsnö kan väga flera gånger mer än torr nysnö vid samma snödjup. Därför kan ett tak som ser ut att ha relativt lite snö ändå utsätta snörasskyddet för betydande belastning.

Snörasskydd på tegeltak och takpannor

På tegeltak och betongpannor ska konsolerna förankras i den underliggande bärande konstruktionen, exempelvis läkt eller takstol beroende på takkonstruktion och produkt.

Infästning enbart i själva takmaterialet är inte tillräcklig när konstruktionen kräver förankring i bärande delar.

Det är underlaget och infästningen som avgör om snörasskyddet kan ta upp den belastning som uppstår när snön börjar röra sig.

Hur dimensioneras snörasskydd enligt SS 831335:2026?

SS 831335:2026 är den svenska standard som behandlar snörasskydd och beskriver bland annat funktionskrav, provningsmetoder, beräkning av snölast samt val och placering av skyddet.

Hur stor belastning ett snörasskydd behöver klara beror bland annat på:

• snölasten där byggnaden ligger
• takets lutning
• längden på takfallet
• takmaterialets egenskaper
• snöns vikt
• hur skyddet är placerat
• hur infästningarna är utförda.

Snölasten varierar mellan olika delar av Sverige. Ett snörasskydd som är dimensionerat för förhållandena i Skåne är därför inte automatiskt rätt dimensionerat för ett tak i Norrland.

Infästningen är en central del av hela systemet. Konsoler och infästningar måste kunna överföra belastningen till den bärande konstruktionen.

Kontrollera också snörasskyddet inför varje vinter. Infästningar kan lossna och rörelser i takkonstruktionen kan påverka skyddets funktion.

Snörasskydd för plåttak: vad gäller specifikt?

Plåttak ställer särskilda krav på snörasskydd eftersom snön kan börja glida snabbare än på många tak med traditionella takpannor.

Det gäller bland annat:

• falsad plåt
• klickplåt
• pannplåt
• bandtäckning.

På stående falsade tak kan konsoler fästas direkt på falsen med en klämförbindning. På så sätt behöver man normalt inte göra hål genom själva takplåten.

På korrugerade plåttak används skruvfästning. Tätning runt infästningen är viktig för att minska risken för läckage, och skruvarna måste förankras i ett tillräckligt bärande material.

På plåttak med låg lutning kan behovet av snörasskydd se annorlunda ut än på mycket branta tak. Bedömningen ska alltid utgå från takets utformning, var människor rör sig och hur snön kan börja röra sig.

Vem ansvarar: villaägare, BRF eller förvaltare?

Ansvaret följer i grunden ägandet. För en villa är det fastighetsägaren som ansvarar. För en bostadsrättsförening är det föreningen som fastighetsägare, i praktiken genom styrelsen.

En fastighetsägare kan anlita en förvaltare eller entreprenör för det praktiska arbetet. Det förändrar inte automatiskt det juridiska ansvaret för fastigheten.

Det är därför klokt att dokumentera:

• när taket kontrollerades
• när snö och is avlägsnades
• vilka åtgärder som genomfördes
• eventuella varningar om stora snömängder
• när snörasskydd och infästningar kontrollerades.

Dokumentationen kan vara viktig för att visa vilka åtgärder som har vidtagits och när.

Slipper man skotta taket om man har snörasskydd?

Nej. Det är ett av de vanligaste missförstånden kring snörasskydd. Snörasskydd är framför allt till för att kontrollera och hålla tillbaka snö och is så att det inte plötsligt rasar ner på människor, fordon eller egendom. Det tar inte bort snömängden från taket.

På vissa tak kan snörasskydd till och med göra att snö som annars hade glidit av blir kvar längre på taket. Snörasskydd och snöskottning löser därför två olika problem:

Snörasskyddet hanterar risken för snöras. Snöskottning hanterar snömängden och belastningen på takkonstruktionen.

Ett korrekt dimensionerat snörasskydd är alltså inte en ersättning för att övervaka och hantera stora snömängder.

När räcker snörasskyddet inte?

För en villa i ett normalt snöläge kan korrekt monterade snörasskydd ge det skydd de är avsedda att ge.

För kommersiella fastigheter, industrihallar, lagerbyggnader och andra stora tak uppstår ytterligare en fråga: hur mycket snö finns faktiskt på taket?

Ett snörasskydd visar inte hur mycket snö som ligger på taket eller hur mycket den väger.

På ett lagertak på 3 000 kvadratmeter kan ett stort lager blötsnö innebära mycket stora mängder last utan att situationen är lätt att bedöma från marken.

Snörasskyddet kan förhindra ett plötsligt ras vid takfoten, men det ger ingen information om när takkonstruktionen närmar sig sin dimensionerande belastning. Det är här realtidsövervakning av snölast kan fylla en annan funktion.

En snölastsensor kan mäta förändringar i takets belastning kontinuerligt och skicka information när ett definierat gränsvärde nås. För driftsansvariga kan detta ge mer underlag för beslut om kontroll, snöskottning och andra åtgärder.

Snörasskydd och snölast är två olika risker

Det är viktigt att skilja på säkerheten för människor runt byggnaden och belastningen på själva takkonstruktionen. Ett snörasskydd är utformat för att minska risken för att snö och is plötsligt faller från taket. Det säger däremot inte hur mycket snö som ligger kvar på taket eller hur tung den är.

För större byggnader kan därför båda perspektiven behöva hanteras: skydd mot snöras och kontroll av faktisk snölast.

Sammanfattning: vad gäller för snörasskydd?

Regler för snörasskydd består av flera delar som måste förstås tillsammans.

BFS 2024:9 reglerar skydd mot fallande is och snö vid nybyggnad och ändring av byggnader när särskilda risker finns. Ordningslagen reglerar det löpande ansvaret för snö och is som kan falla ner och skada personer eller egendom på offentlig plats. SS 831335:2026 behandlar krav, provning och dimensionering av snörasskydd.

Snörasskyddet fyller en viktig funktion genom att minska risken för att snö och is plötsligt rasar från taket. Det minskar däremot inte automatiskt den totala snölasten på takkonstruktionen.

För stora tak och kommersiella fastigheter kan därför övervakning av den faktiska snölasten vara ett viktigt komplement till själva snörasskyddet.